Hade information om projektarbetet i skolan idag, vi fick aven sitta i biblioteket och kolla i andras gamla projektarbeten. Det var en ganska seg dag.. Men vi slutade innan tolv.

Pa vagen hem motte jag en liten tjej, kanske sju ar sadar, med en korg i handen. I korgen ligger en liten kattunge!! Jag blev helt galen och borjade saga "Vaaad fiin"  pa svenska. Nar jag sag hur forvanad hon sag ut sa jag istallet "Que bonitoooo" och hon log antligen litegrann. Hon hade fatt den i present av sin mormor eller farmor,naval abuela. Och nu var hon ute pa promenad med den, men hon poangterade noga att den inte kunde ga sjalv annu for att den bara var ett barn. Det ar jag dock lite tveksam till. Men glassigt for katten att glida i korgen ju=).

Har tankt lite pa det dar med spontana uttryck..Om jag ser ngt fint, om ngt ar svart, om ngt ar kul.. Da flyger det bara ur mig pa svenska. Och ingen fattar nanting. Lite konstigt ocksa att jag envisas med att prata svenska med tysken i min klass, han ser lika forvanad ut varje gang. Jag far for mig att han ar svensk hela tiden men han forstar ju precis lika lite som en fran Peru.

Nu ska jag hanga tvatten!

Puss